Insatsområden

Jordbruksproduktionen på Söderslätt utgörs främst av växtodling och av omfattande odlingar av sockerbetor. Odlingen domineras av familjejordbruk som sysselsätter i snitt 1-2 personer med en gårdsstorlek på 100ha. Medelåldern för företagsledningen i jordbruket ligger på 49 år. Åkermarken är läckagekänslig och den omfattande växtodlingsproduktionen leder till hög belastning av växtnäring på vattensystemen. Den intensiva växtodlingen ger också en hög användning av bekämpningsmedel med risk för läckage. Potatis- och grönsaksodling är helt marknadsstyrd och har gett lyhörda och produktionsmässigt flexibla företag. Omsättningen per ytenhet är stor och fälten kan skördas flera gånger per år. Nya svenskar har erfarenheter och kunskaper från tidigare yrkesliv i andra länder som kan bidra med arbetskraft, kunskap och nya idéer i landsbygdsföretagen på Söderslätt.

Ökning av kompetensen och innovationen hos landsbygdsföretagarna Förädlingsvärdet på landsbygdens produkter ökar, speciellt vad gäller livsmedel. Inte bara förädlas produkterna, men råvaror presenteras också på nya sätt, vilket ökar dess värde. Produkterna saluförs också genom nya kanaler. Det finns idag fler gårdsbutiker än tidigare och försäljningen direkt till restaurangerna har också ökat. Det går att höja förädlingsvärdet ytterligare genom en ökad professionalism och kunskapshöjning. Produktionsinriktningen på Söderslätt och områdets beroende av en konkurrensutsatt marknad kräver ny kompetens hos jordbruksföretagen. Åtgärder för att stärka konkurrensförmågan bör prioriteras. Behovet av kompetensutveckling inom företagsekonomi och i rollen som arbetsgivare bör åtgärdas. Företagarna måste bli bättre på företagande, bättre på affärsplaner, på ekonomisk styrning genom nyckeltal och bra affärssystem och inte minst på marknadsföring och försäljning för att åstadkomma en god ekonomisk utveckling. Genom att samverka mer och knyta sig till det offentliga ökar försäljning. Ett ändrat upphandlingsförfarande hos kommunerna kommer också ha en positiv påverkan på avsättningsmöjligheterna för produkterna. Mindre råvaruproducenter ska få möjligheter att komma till hos större tillverkare för att stödja produktutvecklingen och mervärdesskapandet. De små odlarna kan ta till vara på små råvarumängder av unik kvalitet, skräddarsy produkter genom förädling och finna köpstarka konsumenter som är villiga att betala för kvalitet. Detta i en samtid där jakten efter nyttiga närodlade produkter med minimal påverkan på miljön är i full gång! Lantbruket på Söderslätt har inte fullt ut följt den starka trenden med ökad efterfrågan på ekologiska livsmedel och här finns en stor potential. Eftersom efterfrågan på ekologiska produkter p.g.a. stark marknadsutveckling är större än utbudet, är omläggning till ekologisk produktion en attraktiv möjlighet. Livsmedelsindustrin är storskalig och skulle gynnas av att närma sig produkterna och odlarna. En brygga behövs för att skapa samarbeten mellan forskning och lantbrukare genom till exempel mötesplatser och inkubatorer. Möjligheterna som erbjuds genom närheten till stora forsknings- och utbildningscentra som Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, Malmö högskola och Lunds Universitet är av hög internationell standard och erbjuder närliggande näringsidkare på Söderslätts jordbruksbygd goda förutsättningar till utveckling av innovativ karaktär.  Ett exempel är extraktion av växter för användning i livsmedelsproduktionens nischer, som functional food.

Här knyts stora gårdar till innovativa produktutvecklare inom livsmedelsindustrin samman. Vi ser en växande efterfrågan på svenska livsmedel, där Söderslätts jordar spelar stor roll. Inverkan av nya svenskars kunskaper kommer att öka genom en högre innovationsgrad. Ett hinder är tillgången på mark. Idag är det svårt att starta ett lantbruk p.g.a. markpriserna och idag går jorden i arv eller är förvärvad inom familjen. Här kan stad och land samarbeta allt eftersom de växer samman. Den stadsnära matproduktionen kan kombineras med upplevelser och rikta sig till köpstarka kunder med möjlighet och intresse att utnyttja försäljningskanaler som prenumeration av matkorgar eller själva cykla ut till närliggande gårdar och göra sina inköp. Det intresse för mat och matlagning som finns bland föräldralediga och köpstarka kunder bidrar till en grund för barn och ungdomar att växa upp med vanan att handla närodlat och att värdesätta den rikedom som säsongsprodukter ger i form av kulturellt arv och hälsa. Just barnens lärande och deltagande i livsmedelsproduktionen på Söderslätt är en källa till att matarvet får leva vidare. Skolan har också en viktig uppgift att fylla. Närheten till storstaden Malmö med många medvetna kunder öppnar också för nya innovativa sätt att involvera framtida kunder i produktionen, exempelvis genom Community Supported Agriculture (CSA), och kan översättas till konsumentstödda jordbruk eller andelssystem (jämför med Community Supported Fisheries under Fiske). Konsumenter knyts direkt till gården genom att de prenumererar på en andel av årets skörd. Genom CSA erbjuds bonden möjligheten att fortsätta med en mer småskalig och lokalförankrad produktion där medlemmarna garanteras viss ekonomisk trygghet och där mellanhänder försvinner så att konsumenternas livsmedelsutgifter går direkt till bonden.

Trädgårdsnäringen Urbaniseringen på Söderslätt och samarbetet med Malmö stads yttre områden leder till en hög potential för utökad verksamhet inom trädgårdsnäringen. Utvecklingsmöjligheterna inom livsmedel, prydnadsväxter och turism är höga. Det är just zonen direkt utanför stadsgränsen som är högintressant för grönt entreprenörskap. Här kan kommunerna detaljplanera områden och skapa bostadsområden med odlingsmöjligheter som tillhandahåller tomter, detaljplanerad

mark och infrastruktur. Detta kan vara en möjlighet speciellt för unga entreprenörer som söker nya former av boenden samt samarbeten över kulturgränserna med innovativt tänkande och inflytande från nya svenskar. Intäkterna per areal kan vara stora vid intensiv grönsaksproduktion. På grund av stark marknadsutveckling är efterfrågan på ekologiska produkter större än utbudet, vilket betyder att omläggningen till ekologisk produktion är en attraktiv möjlighet.

Energiproduktion På Söderslätt finns stor potential för produktion av förnyelsebar energi (som biogas, sol, vind och vågkraft). Vi har gott om biomassa i form av restprodukter från skog och åker, mellangrödor samt gödsel för produktion av småskalig fjärrvärme eller biogas. Bara en liten del av detta utnyttjas i dagsläget. Söderslätt är dessutom tätbefolkat vilket ger större efterfrågan när man ska leverera energin, antingen den är i form av värme eller drivmedel. En ökad efterfrågan på alternativa energikällor har bidragit till att ett flertal företag har börjat producera spannmål och oljeväxter för att producera och sälja energi. Mark med uttagsplikt används i hög grad till energiproduktion, med planteringar av salix och ettåriga energigrödor som etanolvete eller raps till RME (rapsmetylester, ett bränsle avsett för dieselmotorer och som även kan användas i villor med oljepannor). När lantbruket eldar halm eller flis eller rötar gödsel och grödor så kan vi framställa värme och energi, vilket många gårdar i hela Skåne satsar på. Av biogasen kan vi dessutom skapa drivmedel. Kör vi bilar på biogas från gödsel så minskar utsläppet av koloxid med 180 % jämfört med bensin. De som satsar på förnyelsebar energiproduktion borde ersättas för miljönyttan de bidrar till. Vid produktion av biogas från gödsel används metanet istället för att det läcker ut i atmosfären. Detta borde stödjas från statligt håll för att få lönsamheten att öka för företagen och fler att satsa på klimatvänlig energiproduktion. Biogas kan också framställas av matrester från kommunen, vilket skapar en grund för samarbeten mellan jordbrukare och kommuner med en säker avsättning för energin i de kommunala tjänsterna. En möjlighet för spannmålsproducenter på Söderslätt är att satsa på bioenergianläggningar. Energiköpande företag och offentliga förvaltningar såsom kommuner, skolor, äldreboende och simhallar är lämpliga kunder att sälja värme till. Villor är däremot inte lika intressanta p.g.a. den höga kostnaden som är förknippad med att dra kulvertledningar. Genom den ökade bioenergiproduktionen kan Sveriges oljeberoende och kostnaden för energi minska samtidigt som påverkan på klimatet sjunker och näringslivet inom jordbrukssektorn utvecklas. Besparingen per kund kan beräknas till 25-30% vid användning av bioenergi. Däremot begränsas den geografiska användningen p.g.a. av den dyra anläggningskostnaden av kulvertar. Exempel på biogasanläggningar är Hyllie, där produktionen baseras på gödsel från närliggande hästgårdar och ridstallar, Smyge som rötar tång insamlad från Trelleborgs stränder och Jordberga Gård i Trelleborg som rötar mellangrödor.

Klimatförändringar Vattnet ingår i ett känsligt kretslopp och är en avgörande faktor för Söderslätts fortlevnad och framtid. Utvecklingen och tillväxten på Söderslätt ska vara klimatneutral, resurseffektiv och socialt hållbar. Vårt samhälle och vardag har redan sett klimatförändringarna på nära håll i form av översvämningar av den kustnära slätten (t.ex. Foteviken) och dagbrunnar i samhällena (som vi sett både i Trelleborgs och i Malmös innerstad). Vi står inför särskilda miljöutmaningar som berör den enskilde och som behöver hanteras framöver. Klimatförändringar för med sig ökad nederbörd som medför översvämningsrisker och stigande havsnivåer som påverkar vattenkvaliteten. Åtgärder för att skydda bebyggelse mot förväntande höjda havsnivåer är fortsatt nödvändig där kontinuerlig sandfodring, anläggande av nya utjämningsmagasin och dagvattendammar, installation av slussar eller fördämningar i de olika dikessystemen, anläggande av nya pumpstationer för avledning av dagvatten ut i havet, samt grundvattendränering för att bibehålla dagens grundvattennivåer kommer att bli nödvändiga i varierande grad.

Vattenföroreningar Söderslätt är extremt utdikat med en stor andel kulverterade vattendrag. Mer än 50 mil dikningsföretag sätter sin prägel på vattendragen i området.

Minskningen av tillgänglig åkerareal medför en intensifiering av odlingen, vilket gör belastningen per ha högre och påverkan på havet stor. I kombination med läckagekänslig jord blir påverkan hög på grundvattnet. Incitament för en mindre intensiv odling behöver stärkas i kombination med grundvattenmagasin för att minska risken för föroreningar av grund- och havsvattnet. Metoder för att på bästa sätt fånga upp och rena dagvatten genom t.ex. renande dagvattenmagasin, dammar och filter bör tas till vara och utvecklas för att anpassas till lokala behov.

Fiske Sydvästra hörnet av Skåne har långa kuststräckor både i syd, sydost och sydväst där Öresund och Östersjön möts. Det finns hamnar för både turism, fritidsfiske och yrkesfiske, åar, sjöar och dammar. Kuststräckan har i mer än tusen år brukats för fiske vilket än idag speglas i bystrukturerna. Söderslätt har ett antal fiskehamnar (till exempel Skanör, Klagshamn, Gislöv och Trelleborg) som utgör hemmahamn för ett 25-tal licensierade yrkesfiskare. Flera av de verksamma fiskarna är relativt unga och fisket och fiskförsäljningen utgör en sådan tillgång ur turistisk synpunkt att de bör prioriteras. Småskaligt fiske efter torsk med nät är klart dominerande. I övrigt bedrivs fiske efter ål med ryssjor och bottengarn samt nätfiske efter sill, plattfisk och lax. Antalet yrkesfiskare i området har, till skillnad från många andra platser, inte minskat nämnvärt under de sista åren. Närheten till Öresund med dess ganska goda torskbestånd spelar roll. I Skanör lockar hamnens attraktionskraft turister och förädlingen på orten av den egna fisken ökar fångstvärdet. Framgångsrika projekt, som Öresundsfisk i Lomma och Limhamn, vilket drivs av kustnära yrkesfiskare i Öresund i samarbete med SEA-U Marint Kunskapscenter, visar vägen för vad som är möjligt för Söderslätts fiskare. Tanken är att ta tillvara hela fångsten, och samtidigt som antalet mellanhänder och transporter minskas ökar värdet på fångsten för yrkesfiskaren och möjliggör en hållbar framtid för såväl fisken som det småskalig kustnära fisket i Öresund. Öresundsfisk har också startat Sveriges första och enda Community Supported Fishery (CSF), där konsumenten kan köpa en andel av den lokala yrkesfiskares fångst och på så sätt regelbundet få tillgång till färsk fisk samtidigt som fiskaren garanteras en avsättningsplats för sin fångst. Sedan en längre tid är prenumerationsverksamhet av livsmedel vanligare inom grönsaksodling, framförallt bland privatpersoner. Arbetsgivarorganiserad prenumerationsverksamhet inom privat och offentlig sektor skulle öka produktion och försäljning ytterligare. Eftersom Söderslätt inte har fått tilldelat pengar från Havs- och fiskerifonden kommer Söderslätt att arbeta tillsammans med LLU Öresund kring vissa projekt som berör fisket samt för att koppla samman havet med de tillrinnande vattensystemen i inlandet och längs kusten. Inte minst finns det ett samband mellan turismens beroende av fiskenäringen (som belyses ovan), men också jordbruket och dess hantering av växtgifter och tillförsel av näring till jordarna har en påverkan på fiskerinäringen, både till havs och inåt land. Söderslätt önskar docka att använda Landsbygdsfonden och Regionalfonden för att koppla samman fiske – och besöksnäringen samt utveckla distributionskanaler inom fiskenäringen.  Kusten hyser många attraktiva sportfiskemiljöer och ett av världens främsta havsöringsfisken. Kustfisket efter öring, gädda och näbbgädda är bra och kan utvecklas inom delar av kusten. Även sötvattenfisket erbjuder goda utvecklings- och inkomstmöjligheter. Allt beroende av landskapets attraktivitet och närhet till storstaden Malmö. På vackert belägna fastigheter med bra boendemöjligheter och förutsättningar att skapa fiskedammar finns goda möjligheter att etablera fiskecamper som tillhandahåller fiske på utplanterad regnbågsöring, guidning samt relaterad outdoor- och äventyrsverksamhet som kanotturer och vandringar. Speciella ”fisketider” bör införas och iakttas för att skydda bestånden och de kringliggande naturområdena. Utvecklingen av fritidsbåtsintressen bör utvecklas genom attraktiva hamnar med tillhörande faciliteter. Även för andra produkter än fisk t.ex. alger och musslor ser vi ett starkt ökande intresse från t.ex. gourmetrestauranger. Den Blå tillväxten (namnet på EU-kommissionens långsiktiga strategi som ska stödja hållbar tillväxt i havs- och sjöfartssektorerna som helhet) är del av det strategiska tänkande på Söderslätt. Blå tillväxt är den integrerade havspolitikens bidrag till Europa 2020-strategin och finns närmare specifierad för havsområden (Östersjön och Nordsjön) och riktade åtgärder (vattenbruk, turism, energi mm).

Söderslätt har ett fenomenalt geografiskt läge från ett näringslivs- och tillväxtperspektiv. Området är en smältdegel för nya idéer och lösningar. Befolkningen är ung och växande och har ett inslag av nya svenskar. Att fler vågar starta och driva företag är en framtidsfråga där unga människors möjlighet till arbete är en förutsättning för fortsatt ekonomisk utveckling och tillväxt i området. Att starta eget ska vara lika naturligt som att vara anställd. Vi ska kraftsamlas på Söderslätt för att möta arbetsgivares efterfrågan på dagsaktuella färdigheter och spetskompetens. Vår unga högutbildade och internationella befolkning kan möta den matchning som är nödvändig på dagens arbetsmarknad. Söderslätts närhet till storstaden Malmö och den internationella metropolen Köpenhamn, innovation och forskning i Lund och närhet till utbildningsplatser av internationell standard ger Söderslätt de förutsättningar som behövs för att dra maximal vinning av de grundläggande värdena området har levt av under lång tid: jordbruk och fiske. Vi ska arbeta för att lyfta våra befintliga företag och stimulera deras innovationsförmåga, export och utvecklingsförutsättningar. Fyra områden är prioriterade styrkeområden: smarta hållbara jordbruks- och fiskprodukter, personlig hälsa och välbefinnande, de kreativa verksamheterna samt vår natur. Potentiella innovationsarenor som livsmedel, turism, kulturella och kreativa näringar samt gröna näringar finns inom räckhåll för företagandet på Söderslätt. Antal nystartade företag per 1000 invånare 2013: Malmö: 8, Skurup: 9, Svedala: 5.5, Trelleborg: 4.7, Vellinge: 7.1.

Fler och fler reser allt mer och resvana personer ställer högre krav. Produktägare och destinationer behöver hjälp att utvecklas (destinationsutveckling) för att möta dessa krav, och helst ligga steget före. För att arbetet ska generera tillväxt i form av ökad lönsamhet, fler anställda och fler besökare krävs fler insatser och utvecklingsområden. Den största tillväxtpotentialen finns på de utländska marknaderna. Det finns t.ex. en stor marknad bland de besökare som anländer via färja till Trelleborg och storstaden Malmö attraherar besökare från Polen och Ryssland. Därför är det av stor vikt att de utvecklingsinsatser vi initierar alltid har fokus på exportmognad. Samtidigt som fler och fler reser pågår en utveckling av turism och turistföretag utanför städerna vilka ofta själva skapar reseanledningen. Dessa företag är i huvudsak småföretagare med begränsat eget kapital, bankmedel och/eller tid att arbeta för och investera i en förlängd säsong eller en helt ny säsong. Skillnaden mot storstädernas tillgänglighet till olika marknader och segment året runt är enorm. De korta säsongerna för turistföretag i landsbygd ger stora utmaningar när det gäller arbetskraft, investeringar och långsiktig överlevnad. Det är stora skillnader i förutsättningar mellan vinter och sommardestinationer. Att skapa en ny säsong kräver att hela transport- och servicekedjan deltar och är ”Open for business”. Men det handlar också om att betrakta sitt eget utbud från nya synvinklar och från besökarnas perspektiv. Till exempel kan en skånsk gåsamiddag vara oerhört spännande för gästande besökare. Söderslättsmiljön blir dramatisk under höststormarna och erbjuder ett nytt äventyrslandskap för en del. En målgruppsanalys skulle berätta vilka besökare som aktörerna inom besöksnäringen ska vända sig till och marknadsföra sig mot. Aktörerna inom besöksnäringen kan gagnas av bättre samarbetsformer med andra aktörer (vanligen konkurrenter) och paketera erbjudanden tillsammans. Tillsammans med bättre kunskap om marknadsföring, t.ex. genom att använda sig av lokalbefolkningen som ett slags ”ambassadörer” för Söderslätt så skapas en gemenskap och ett värde för samtliga. Söderslätt ligger precis där Sverige startar i sydväst och begreppet ”Här startar Sverige!” kan utvecklas. Den skånska golfen har i och med tävlingar som Solheim Cup och Scandinavian Masters fått en stor internationell exponering under ett antal år och efterfrågan på skånska golfprodukter från utländska marknader är stadigt växande. Golfintresset speciellt på Söderslätt är påtagligt och drar många besökare. Den unika naturupplevelsen med strandnära miljöer och möjligheter att även uppleva ett unikt djurliv samt samarbetet med restauranger i toppklass gör golfen till en verksamhet som binder samman Söderslätts näringar på ett sätt som ökar utvecklingen av företagen, ger fler arbetstillfällen, bidrar till utbredning och avsättningsmarknader för livsmedelsprodukter samt ökar intresset för andra upplevelser som till exempel fågelskådning. Rekreation i allmänhet är ett ledord på Söderslätt och möjligheterna är oändliga. Den stadsnära rekreationen med cykelvägar i naturterräng ett stenkast från cityupplevelsen är uppskattad av stadsborna. Nya cykelpooler för boende och besökare gör det möjligt att hyra en cykel för dags- eller månadsbehovet. Även den cykelbaserade närturismen har en stor potential, med möjligheter att utveckla intressanta utflyktsmål, caféer, utställningar mm längs cykelstråken. Rekreation är hälsobringande både fysiskt och psykiskt och Söderslätt har stora möjligheter till utvecklingen av hälsorelaterad företagsverksamhet. Just cykelturismen är ökande och bidrar med tillväxt till regionen och stärker bilden av Skåne som en aktiv och naturnära destination. Till cykelturismen kommer vandringsleder längs kuster och genom landskap, där dagen kan börja i staden och sedan ta vandraren genom landsbygdens byar och längs stränder för att pausa vid gårdsbutiker och via mindre hotellverksamheter för en förlängd vistelse. Naturturismen är ett säkert kort på Söderslätt som måste bibehållas genom vaksamhet om naturtillgångarna och skydd av det växt- och djurliv som finns.

Boende på Söderslätt bör bli del av utvecklingen av sportaktiviteter knutna till regionen. Det finns redan att gediget hälso- och sportintresse och med bättre anläggningar och samlingslokaler för fritidssysselsättning som idrott och kultur, finns potentialen att skapa en ”friskusregion” med många möjligheter till sportaktiviteter lokalt. I samband med att vattennäringen utvecklas och vattenkvaliteten höjs bör möjligheterna att använda dessa naturresurser till hållbar turism ses över. Fritidsfiskare kan ges bättre tillgång till lokala fiskevatten genom t.ex. en sammanhängande fiskeled som är kopplad

till boende och mat lokalt. Det lockar besökare under stora delar av året och kan knytas till en fiskekalender och guide som pekar ut vilka vattendrag som erbjuder fiske samt typ av fisk. Hälsa och välmående ligger väl i tiden och hästnäringen är en viktig del i den. För att den ska kunna växa i enlighet med den efterfrågan som finns behövs en utbyggnad av allmänna ridleder, gärna i samband med vandrings- och cykelleder. Tillgången på hästar måste öka markant. Det nya konceptet med ”hästpooler” skulle göra det möjligt att hyra häst längs lederna och färdas i flera dagar. Just inom rehab och verksamheter tillgängliga för alla människor oavsett rörelse- eller andra hinder är hästsporten en aktivitet som är under uppgång. Till rekreationsverksamhet i samarbete mellan offentlig sektor och privat näringsliv tillkommer då rehabilitering och den utbildning som blir nödvändig.